fredag 23 januari 2009

Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.

Jag har ogillat att dagens och framtidens sammhälle jämförs med Orwells kultklassiker 1984, för folk har väldigt svårt att ta till sig fiction som fakta. Det är ju faktiskt inte på riktigt.

Men i och med delbetänkandet om Polismetodutredningen släpptes idag kan jag inte låta bli. Som sagt tidigare heter delbetänkandet: "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen".

Det jag skrev innan att polisen ska kunna gå till domstol för att få ut IP nummer oavsett straffskala var fel; De behöver inte gå till domstolen alls, det räcker med ett åklagartillstånd vilket är ofantlig stor skilnad i behovsprövning.

Det här är ett skolexempel Orwellskt nyspråk.

Lyssna på det själva:
"En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen".

Det kan man inte argumentera emot, alla vill ha en bättre rättsäkerhet. Men hur väljer regeringen att skydda vår rättsäkerhet? Genom att ge polisen större befogenheter.

Andra som bloggar om eländet: Falkvine, MiNimaliteter, Christian Engström, Opassande.

Jag blir så trött att hela tiden kämpa i motvind, varje ny lag och lagförslag känns som en liten bit av min själ sakta bränns bort.
Men hoppet är det sista som överger människan och vi ska vända den här trenden.

1 kommentar:

  1. Detta fenomen används alltöf ofta i politik, reklam och i diskusioner. Man ska alltid söka efter meningen, efter grunden, varför, hur, vem och vad det egentligen handlar om.
    vad det än handlar om.

    Lite snurrigt kanske, men vad det egentligen handar om är att söka sanningen, och hur man ska stoppa anternativt skjutsa på utvecklingen.

    SvaraRadera